Lucka 8- Eldens inverkan på kroppen

Människan och elden

När vi läser eller hör ordet eld är det nog inte den vetenskapliga definitionen vi först kommer att tänka på. Många tänker nog på den mysiga lägerelden, öppna spisen en kväll på landet, korvgrillning en vinterdag eller tänker vi på brasan på valborgsmässoafton? I dessa tider tänker jag på levande ljus. Vad tänker du på?

Våra associationer till eld är många men vi lägger sällan någon vikt i varför vi känner så. Kanske denna text kommer att få dig att reflektera lite om dina kopplingar till elden och förstå varför du känner/ tänker så!

Ordval och uttryck

När byter elden namn till brand eller eldsvåda? Elden förknippas med många ord som till exempel den bränner, flammar, lågar och värmer. När vi ska uttrycka känslor använder vi gärna ord som har med eld att göra. Det bränner som eld, det svider som eld i magen, jag har en brinnande huvudvärk, men också ett brinnande intresse. När vi talar om kärlek så kan det handla om eldiga, brinnande, heta eller varma känslor. Vi kan behålla ett intresse för olika saker genom att hålla lågan brinnande. Vi kan gå igenom eldprov och elddop. Dessa ordval gör vi genom de egenskaper som vi kopplar till elden eller de erfarenheter som vi har till elden. När vi bränner oss vet vi hur varmt och ont det gör och hur det svider efteråt. Vi vet också hur mysig stämning det blir framför en sprakande brasa och den värme som den bidrar med. Självklart behöver vi alla inte uppleva varje känsla med elden för att uttrycka oss. Genom åren har olika ordspråk bildats och idag används många av dem in vårt vardagliga tal. 

 Elden gjorde människan smart

I skenet från en sprakande brasa utvecklade människan sin fantasi för att kunna berätta spännande historier.

Människan lärde sig kontrollera elden för ungefär en miljon år sedan. Elden gjorde att hon kunde tillaga mat och därmed bättre tillgodogöra sig näring. Nu föreslår antropologen Polly Wiessner på Utah University i USA att kvällsstunden vid elden också utvecklade människans språk och fantasi. Framför brasan berättade de historier för varandra om livet i avlägsna byar, delade med sig av förfädernas erfarenheter och utvecklade idéer om de religiösa världarna.

Polly Wiessner har under många år levt med Ju/´hoansi bushfolket i Kalahariöknen i södra Afrika. Det är ett samlar- och jägarfolk som man misstänker lever på liknande sätt som våra förfäder har gjort i tusentals år. Hon har undersökt vad de pratar om på olika tider av dygnet. På dagtid handlade samtalen framförallt om praktiska göromål. En tredjedel av tiden går åt till att prata om grödor, jaktstrategier och teknik. En annan tredjedel av går åt till att hantera konflikter. Man kritiserar och klagar för att klargöra vad som är rätt och fel. Hon har uppmätt att 16 procent av tiden ägnas att skämta och skoja med varandra. Under de heta eftermiddagarna händer det också att de tar en paus i skuggan och berättar historier.  

På seneftermiddagen tillreder varje familj sin middag vid egna eldar, men därefter händer det att man samlas vid större eldar, och då pratar man om helt andra saker än på dagen. Hela 80 procent av tiden framför lägerelden ägnas åt historieberättande. Det är ofta komplexa och symboliska historier som berättas på ett rytmiskt vis där de som lyssnar gärna fyller i. Händelser från dagen kunde spilla över på kvällens berättelser, som ekonomiska problem eller konflikter. Om dagens stora konflikt var ett äktenskapsproblem kunde kvällens berättelse handla om förfädernas äktenskap.  

Nu går det inte att direkt överföra kunskap om hur samlar- och jägarfolk folk lever idag med hur människan samlades runt eldar för flera hundratusentals år sedan. Men Polly Wiessner anser att det ändå kan ge oss en föreställning om vad elden har betytt för människans sociala utveckling. Det finns arkeologiska bevis för regelbunden användning av lägereldar från 200 000 – 300 000 år sedan, så vad kan våra förfäder och förmödrar ha ägnat sig åt när de värmde sig vid elden?

Berättelser utvecklar

Eldarna om kvällarna gjorde att de kunde förlänga sitt dygn med flera timmar. Det var inte tillräckligt ljust för att tillverka redskap, och inte heller för att kommunicera med kroppsspråk. Vad som återstod när maten som var tillagad var att berätta historier. Berättelserna fick dem att dela imaginära verkligheter, alltså om världen utanför byns gränser, om andras erfarenheter, om hur livet var förr och om religiösa andevärldar. När alla lyssnar samtidigt och får del av samma historier så gråter och skrattar de tillsammans. De utvecklar empati, trygghet och en humor som svetsar samman dem som grupp. Berättaren utmanas att utveckla sitt språk för att ännu bättre kunna skärpa berättelsens karaktärer och förmedla sitt budskap. Allt detta är komplexa kognitiva förmågor som kan ha gjort människan till den kreativa varelse hon är.

Ny epok

När människan lärde sig att hantera elden inleddes en ny epok i den moderna människans tidiga utveckling. Elden erbjöd ljus och värme och innebar att människan började tillaga sin mat som därmed blev lättare för kroppen att tillgodogöra sig. Det har även framförts att det var kring elden som människans språk och fantasi utvecklades.

Trots att de ofta porträtteras som något trögtänkta, har forskare hittat bevis för att även neandertalare gjorde upp eld. Men ingen eld utan rök och frågan är om neandertalarna inte hade gjort bäst i skippa eldstäderna för sin hälsas skull.

Tålde röken sämre

Eftersom neandertalarna och andra förhistoriska människoarter ofta gjorde upp eld i grottor eller andra dåligt ventilerade utrymmen är det inte orimligt att anta att de andades in enorma mängder giftig rök, något som borde ha haft negativa konsekvenser på deras hälsa. Ny forskning från Pennsylvania State University visar dock att homo sapiens sapiens, alltså den moderna människans förfäder, bar på en oväntad genetisk fördel, en mutation som gjorde att de tålde rök från brinnande trä mycket bättre än sina artfränder.

Genom att studera en gen som kallas AHR, dels från tre neandertalare och en denisovanmänniska, dels från nu levande människor och en människa som levde för 45 000 år sedan kunde forskarna se att neandertalarna och denisovanerna var mer benägna att ta upp dioxiner och polycykliska aromatiska kolväten som är kända för att orsaka bland annat cancer. Skillnaderna var mycket stora och för vissa kemikalier i röken fanns en tusenfaldig skillnad i giftighet. Tack vare mutationen kunde homo sapiens sapiens omvandla de giftiga ämnena och upplevde därför inte samma problem.

Slumpvis mutation

Bland primater är det idag bara den moderna människan som bär på mutationen. Att mutationen uppstod från första början handlar dock bara om ren tur.

– Alla mutationer uppkommer slumpvis, så vi hade nog bara tur som fick den först. Sen när en ny mutation uppkommer måste den lyckas sprida sig och även där finns det ett mått av tur. En väldigt ovanlig mutation kan lätt försvinna igen även om den är fördelaktig, bara på grund av otur.

Den lyckosamma mutationen gjorde oss dock inte helt resistenta mot rök. I länder där många lagar mat över öppen eld inomhus är trärök fortfarande ett stort hälsoproblem.

Ledde till en dålig vana

Tack vare vår genetiska fördel kunde alltså de förhistoriska människorna ta del av eldens fördelar, men undvika nackdelarna. Det innebär att vi i dag kan njuta av lägerelden och äta grillat kött utan att få en luftvägsinfektion på löpet. Hur trevligt det än låter så har mutationen naturligtvis även en baksida.

Hade vi inte varit så röktoleranta hade man kanske aldrig uppfunnit cigaretter som i sin tur orsakar cancer och andra kroniska sjukdomar.

Dagens användning

Idag använder vi elden till så mycket mer än en brasa att laga mat och värma oss på. Vi förbränner sopor, värmer hus, vi lagar mat på gasspisar och tänder värmeljus för att det skall vara mysigt. 

Vi använder oss också av eld i vapenkonstruktioner. Om vi skall räkna in gnistor och glöd så kan vi även räkna in den traditionella glödlampan och glödtråden som vi kan använda oss av för att skära saker och rosta bröd.

Tyvärr är inte alltid vår användning positiv. I dagens samhälle är skogsbränder och bilbränder ett faktum. Vi glömmer att släcka ljus när vi går hemifrån och vips har hela vårat liv raserat. Elden ger och tar även idag. 

Listan på hur vi idag använder elden kan bli hur lång som helst. Hur använder du dig av eld i din vardag?



Populära inlägg i den här bloggen

Postbiotika

Lucka 1- Julro och balans i vardagen

Probiotika